Hannabanan hade i ett av sina senaste inlägg förespråkat kurvor och talat mot slanka tjejer, och jag kände att jag också skulle ge mig in i diskussionen. När det kommer till kroppar, och i det här fallet kvinnokroppar, så kan jag inte ta något parti och säga att en sak är snyggt och något annat fult. För mig är en snygg kropp en sund kropp som utstrålar styrka och självförtroende! Med en sund kropp menar jag en kropp som finns på skalan bortom anorexia och fetma. Många kvinnor kan ha en "potentiellt snygg kropp" men ändå har de något komplex och försöker dölja somliga kroppsdelar, vilket gör att kroppen inte utstrålar det självförtroende den förtjänar. Börjar vi prata gräsrotsnivå så är vi alla av samma skrot och korn, och de gener vi har är något vi inte kan påverka särskilt mycket. Jag med mina gener blev t.ex. inte tilldelad några D-kupor till bröst, och vid närmare eftertanke skulle det förmodligen bara ha sett knasigt ut på mig. Istället har vi av det kvinnliga könet i vår släkt "rommppaaah" (Sean banan haha) och det går verkligen an tycker jag. Somliga är av naturen härligt kurviga, andra är elegant slanka - sen är det upp till var och en vad de väljer att göra av det. Vi kan banta och vi kan stor-äta, vi kan operera och fylla ut. Men gör vi det för att försöka passa in i vad vi tror att någon annan anser vara snyggt - då tror jag att den innersta utstrålningen går förlorad. Tack för mig, leverpastej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar