Idag när jag kom hem från jobbet så låg det ett kuvert på hall-mattan. Inget ovanligt med det, förutom att mitt namn och adressen var skrivet för hand (vilket brukar betyda någonting annat än räkningar). När jag öppnar kuvertet ligger det ett brev och Romeos borttappade namnbricka där i. Döm om min lycka! Det är gånger som dessa man tror på människors godhet. På namnbrickan står Romeos namn och mitt telefonnummer, kvinnan som skickade brevet hade alltså tagit sig tid att leta upp min adress för att kunna returnera brickan, och det är den principen som gör mig så glad.
Tusen varmaste tack Lisbeth!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar